Allt kan ta sig. Jag gav dig förtroende efter förtroende, du lovade mig saker.. Du lovade att du skulle vara min snart, du lovade att du skulle göra allt för att få vara hos mig hela tiden, som du skrev den där natten när vi båda låg och smsade utan att kunna sova.. Du var på G med två stycken samtidigt, ändå förlåt jag dig och vi fortsatte.. Du kysste mig flera gånger, du sa att jag var bäst, finast, du sa så mycket som jag faktiskt trodde på.

Vilken sorts respekt hade du för mig? Trodde du att du bara kunde låtsas utan att det skulle komma fram? Var det ingenting för dig? Du bildade kärlek till mer än ett ord för mig. Du fick mig att tänka på dig hela tiden, drömma om dig på natten. Du var i mina tankar och drömmar hela tiden. Varför gjorde du sådär? Kan inte förklara vad jag känner just nu.. Det är en obeskrivlig känsla, både kärlek och hat, jag gjorde allting - men fick ingenting tillbax.